Fullt ös arbetslös

Det här med att vara arbetslös tar tid. Det är så himla mycket man vill hinna med, så hur ska man ha tid att jobba. Men tydligen ska jag enligt ryktesvägen börja jobba på ett gymnasium här i stan. Enligt källan har eleverna hört att en tjej som varit i Kenya och löptränat ska bli deras nya mattelärare. Detta är dock mer än jag själv känner till.
I måndags tog jag på mig reflexvästen och gav mig ut på 18 km innan frukost. Sedan fokuserade jag på min framtida försörjning en stund. Tog en sväng förbi arbetsförmedlingen för att skriva in mig och gick sedan till vikariebanken. Inga problem, som lärarvikarie kan jag jobba, om jag skramlar fram ett blankt utdrag från belastningsregistret. På eftermiddagen sprang jag till Stadium Arena där inomhus-SM gick av stapeln i helgen. Kollade av lite praktiska detaljer och sedan var pressen inbjuden för att träffa några lokala aktiva. Jag var träningsklädd men hade inte så stor lust att träna. De 23 milen veckan innan hade ändå satt sina spår. Men när passet började blev jag sugen. Faktiskt sugen på de 18x340m som var planen för kvällen. Tack vare att jag blev flåsad i nacken blev det en riktigt bra träning.
På tisdagen gick jag upp och joggade en mil med tunga steg. Var inget kul alls. Åkte förbi Helhetshälsan och sprängde min häl med lasern en stund. Tog sedan bussen till Skärblacka för att hänga lite. På kvällen drog jag mig iväg till Arenan för att träffa Tjalve och det blev inte så mycket mer än en social träff för min del. Jag var så otaggad och trött. Körde en intervall men sket sedan i det. Det var synd för Elias bjöd på ett roligt pass, den så kallade jokern, där slumpen med hjälp av en kortlek fick avgöra intervallernas längd.
En vecka när man är trött och tränar lite mindre blir man sugen. Sugen på godis. Har man börjat är det svårt att sluta, och har man börjat kan man i min värld lika gärna fortsätta på riktigt. Under onsdagen åt jag 200 g choklad, en semla, ett wienerbröd och tio polly. Dagen ägnades åt att skriva ihop ett dokument med highlights, dueller och spännande starter inför SM där jag är pressansvarig. Blev mycket googlande för att uppdatera mig själv och andra inför eventet. Innan kvällens backintervaller hade träningssuget kommit tillbaka. Dessa blev en ännu större utmaning än vanligt då snön i Smedbys backar gjorde att det blev två steg framåt och ett bakåt. Efter en snabb dusch blev jag upphämtad av Nina och Elias. Vi drog till Yxbacken och geocachade, åt äggmackor och drack varm choklad i en snödriva. Hittade dessutom en jordkällare full med stora spindeläggskokonger. Kvällens mål var även att åka pulka nedför den stora backen vilket vi gissade på att man inte fick. Problemet var att där arbetade en pistmaskin för fullt. En i personalen kommer förbi och vi berättar om vårt skattletande och jag visar ett stort intresse för rutinerna kring pistning av backen. Det är dock sällan man behöver störtkruka när man geocachar. Plötsligt stannar maskinen framför oss och till vår lycka får vi åka med ett varv upp i den branta backen. Eftersom han var så snäll bad vi sen om lov att få åka pulka och det gick till vår stora förvåning bra.
Det blev ett läskigt åk i Ninas pulka som hon fick när hon var 10 år. Tyvärr har jag ingen bild på vansinnesfärden som Nina och Elias ägnade sig åt när jag under andra åket stod nedanför backen tryggt facebookande. Sedan fick pistmaskinen köra ett extra varv eftersom vi trampat sönder hans fina ränder.
Klockan sex i torsdags blev det 24 km på snöpackade vintervägar med efterföljande massage. Träffade Peter och hade ett träningssamtal. Har varit förvirrad sedan ultrahelgen. Intervallers vara eller icke vara, hur hittar man en formtopp, springer jag alldeles för mycket. Efter mötet kändes allt bra igen. Köpte lite högrev och satte igång ett långkok. Drog ned en sväng på stan och upptäckte att det som vanligt är alldeles för sällan jag är där. Affären jag skulle till hade gått i konkurs så jag hängde på biblioteket innan jag åkte hem till Ameli som hade fixat med mat på alla hjärtans dag. Avslutade kvällen med tre varv rockgympa.
På fredagsmorgonen gick jag upp vid halv sju och tog bussen till Blacka. Där fick jag frukost med nybakade frallor hemma hos Maria. Vägen hem blev fartlek i 20 km med åtta tusingar längs vägen. Fick trängas med långtradarna eftersom väggrenen hade snöat igen. Sedan började SM-helgen. På schemat första dagen var endast viktkastning. En doning på nio kilo för damer och sexton kilo för killar som kastades så marken skakade i Arenan. Det blev en väntad vinst för Tracey Andersson från Ullevi och Mattias Jons satte svenskt rekord för herrar.
På lördagen var det många spännande tävlingar och jag som pressansvarig tillsammans med Matilda tog hand om journalister och fotografer under de tre dagarna. Att vara funktionär är himla kul. Dessutom roligt att titta på tävlingar när man själv inte står på startlinjen. I de korta loppen skulle jag dessutom inte hinna fundera på att starta innan de andra är i mål. När jag plockade undan i fikarummet kommer en kille fram och pratar med mig som att vi känner varandra. Jag frågar om vi har träffats men det visar sig vara Ulf Friberg som är grengruppschef för medel- och långdistanslöpning på Svenska Friidrottsförbundet. Alltså han som i samarbete med förbundskaptenen Stefan Olsson förhandsnominerat mig till EM. Det visar sig att han också har ett stort intresse för resor och är medlem i Club 100. Det innebär att man varit i minst 100 länder. Jag är inte där än men jag jobbar på det. Efter tio timmar i Arenan cyklade jag hem till Nina för tjejfest. De andra tog taxi till Hugos men jag hade cykel och slirade ned i snömodden längs Drottninggatan. Börjar prata med tre killar som jag tar med ned till nattklubben. Det är här jag lyckas med konststycket att inte känna igen Ulf Friberg andra gången på samma dag. Men han verkade glad ändå och vi dansade disco till krogen stängde.
Hann några timmars sömn innan jag var på plats i Arenan igen. Fler journalister och fotografer, mer publik och ännu mera spänning i tävlingarna. Både Moa Hjelmer och Irene Ekelund slår det svenska rekordet på 200m varav Irene slår det allra mest. Michel Tornéus hoppar längd i världsklass och Fabians hopp ger Tjalve en bronsmedalj. Det blev en riktigt lyckad SM-helg och imorgon är det jag själv som i ett helt annat tempo ska inta löparbanorna för intervallträning. Jag som personligen använder min SM-medalj till att peta upp mackorna ur brödrosten när de är för varma. Nu har jag ätit mer godis än jag var sugen på och ska sova. Men jag var tvungen. Imorgon börjar två månader av avhållsamhet. Ska faktiskt bli lite skönt. Ska även bli skönt att lägga denna halvdana träningsvecka till handlingarna och köra igång med kvalitet imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *