Äventyr, Blogg, Motivation, Sverige

Vinterlöpning i Hälsingland

Posted on by Frida Södermark
25
jan

Ny stad. Nytt ställe att springa på. Samma vinterväder. Hudiksvall. Vilken perfekt kombo. Utrustad med nya kläder som skulle testas för vinterlöpning och nya gator och sevärdheter att utforska.

Hudiksvall firade 400 år som stad 1982 och där fiskarna inte alls tyckte detta med att bli stad var en bra grej. Innan, utan stadsprivilegier, hade de kunnat sälja fisk skattefritt. Det var till och med så att folk kom långväga ifrån, exempelvis från Gävle, just för detta ändamål. Skattefri fisk. Kungens lösning på ”problemet” blev att göra Hudiksvall till stad och i den gav jag mig nu ut, anno 2024.

Bodar som minner om livlig fiskekommers.

Snöfallet var ymnigt. Temperaturen runt nollan. Inget behov av dubbade skor. Men av en värmande långärmad tröja, mössa och vantar. Surfade lite på kommunens hemsida och tog sikte på några intressanta siter.

Glada Hudik. Stadens epitet. Känd för dess glada rykte och teatern kopplad till det. Vad kunde det mer finnas. Liggandes vid vår kust hade det säkerligen varit trivsamt att springa ut mot havet. Men idag var tanken enbart en kortare jogg, så distansen räckte inte till.

Kyrkan uppe på höjden behövde jag inte leta på internet för att finna. Bygdens kyrka är alltid värd ett besök. Vackra byggnader både på insidan och utsidan. Härliga att springa förbi och även titta in i.

Outfiten kommer från YMR Track Club vilka funnits på löparbanan sedan 2017 och startade som en jubileumskollektion då klubben Ymer firade 100 år. Nu coola kläder för alla vilket jag gillar, och dessutom en särskild avdelning för vinterlöping där jag sprang runt i utvalda plagg denna snöiga dag.

Åsunden Ladies Hoodie är en varm och lätt träningströja för träning utomhus i svalare förhållanden. Tröjan fungerar som fyra plagg i ett. Det är självklart en tröja, men med den tajta luvan och en hals som värmer, så funkar den även som mössa och halsduk. Öppningen för tummen gör att den värmer likt en vante. Innerfodret är supergosigt.
Österlen träningstights är utvecklade från ett helt nytt tyg med mycket stretch och kompression. Ficka på benet för mobilen, ficka baktill och grym passform.

Den lilla kanalen in mot stan är faktiskt en del av havet och påminner om anledningen till att staden uppstod på grund av fisket samt att det är nära ut till den vackra skärgården. Hudiksvall är en sommarstad och gör mig sugen på att komma tillbaka. På andra sidan stadskärnan finns ett litet mindre vatten. En fågelsjö. Omtvistad fick jag veta med två läger – de som värnar om sällsynta fåglar, och de som vill göra stråket runt mer livligt med hjälp av exempelvis caféer. De märkliga byggnaderna i form av några decimeter låga fågelholkar lär höra till den första grupperingen.

Väggad i Hudik.
Vid läroverket skulle det enligt kommunens hemsida finnas en vägg med laglig graffitti, fritt för den hugade att få utlopp för sin kreativitet. Jag sprang dit för att leta efter en stor mur, vilken visade sig vara någon slags masonitskiva.
Många vet säkert vem Mulle Meck är. Jag visste dock inte att hans illustratör, Jens Ahlbom är son av staden. Dessutom finns en riktig verkstad här där små och större barn kan meka med sådant som finns i hans böcker och filmer. Från rymdraketer till bilar.

Nog för att det är kul at springa i nya städer hej vilt och utan en plan så hade ändå besöket ett huvudsyfte, att föreläsa under en kickoff inför Hudik Hockeys affärsnätverk. Den hölls i Aktivitetsfabriken vilken gjorde skäl för sitt namn. En underbar kväll då det under min stund på scenen passerade bland annat innebandyspelande barn och en kille på cykel. Dynamisk miljö om någon. På min väg hem efter mingel och god mat fick jag några nya tips att pricka in. Det blev en mysig promenad förbi fasadmålningar av fiskebodar, Fagerströms karamellfabrik och Rådhusparkens skulpturer i ett mjukt snöfall.

För inramningen av dagen behövs inga ord.

Ny dag. Nya utmaningar. Mina var väldigt trivsamma. Äta hotellfrukost. Kontora lite. Leverera några böcker till en adress. Ta en buss till Ljusdal. Springa runt i nämnda stad klädd i vinterskrud med solen tittandes fram mellan molnen. Vilken fröjd.

Jag har varit i Ljusdal tidigare. Det var när jag höggravid sprang från Järvsö, över bron, genom stan med några fotostopp och tillbaka längs andra sidan Ljusnan. Ett långt långpass med Klara i magen och där vägen dit numera har en cykelväg och inte bara en smal vägren att följa.

Lämnade väskan på Our Space där kvällens föreläsning skulle äga rum och surfade in på Ljusdals kommuns hemsida. Vilken grej, de hade listat hela 57 offentliga konstverk och kulturminnen med tillhörande karta. Bara att ge sig ut med löparskorna och pricka av.

Vilken rolig upptäcktsfärd det blev, precis i min smak. Att samla på sådant man gillar under sina motionsrundor är något jag förespråkar. Det kan vara naturreservat, kyrkor, fornminnen, lanthandlare, kulturhus eller vad som helst där streetart är just min favorit.

Ett barn kom fram och frågade vad jag gjorde när jag stod och sparkade i snöhögen för att tornet skulle komma fram mer i bilden. Svarade att jag skulle ta en bild till instagram. Jaha svarade han nöjd med svaret som att det var världens mest naturligaste sak att ha lutat telefonen mot en plåtbit på ett elskåp och sparka i en snöhög. Tornet bjuder på fin utsikt och är öppet för alla där nyckeln finns att låna i kommunhuset.
Och detta. En gammal tant med spark. Kämpigt underlag. Men det går. Hon tar sig till affären per egen maskin trots att hon är gammal och krokig. Det är så rätt. Det är så jag vill vara. Jag tränar nu för att orka sen. Jag tränar även när det är jobbigt för att bli bra på att ta mig över hinder när de kommer i min väg. Lär av den gamla damen.
Hann pricka in runt 11 konstverk av de 57 under min 7 kilometer långa jogg.

Det var många barn som var engagerade i min Ljusdalsrunda. När jag för andra gången sprungit förbi Coop på Norra Järnvägsgatan undrade en liten flicka varför. Det enkla svaret var att jag hade sprungit fel och för långt. Men strax hittade jag tillbaka för att kunna hålla kvällens föreläsning inne på den mysiga coworkingsiten.

Energipåfylld av alla trevliga människor jag träffat och saker jag sett längs mina löparrundor tog jag tåget till Arlanda med sikte på solen, shorts och ett stundande marathon under vårt träningsläger i Marrakech – som vi arrangerar för nionde gången – keep you posted.

Frida Södermark

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *