okt
Om ni vill ha tips på hur man får en actionfylld morgon har jag det perfekta upplägget. Ställ klockan på 06:00. På sju minuter har du dragit på dig löparkläderna och står redo nere på gatan för att springa snabba fem kilometer i ett progressivt tempo. Stretcha i hissen på vägen upp till lägenheten. Sätt på en kastrull med ett ägg på spisen innan du går in i duschen. Fundera över varför väckarklockan ringer igen och få sedan halvpanik när du inser att det är brandvarnaren. Du springer ur duschen och ser att ur köket bolmar det ut brandrök. Detta hände hemma hos mig i fredags. Istället för att koka ett ägg hade jag eldat upp min kokbok. Åtminstone delar av den. Kastade ned den på golvet så att glöd och aska yrde och öppnade alla fönster samt balkongdörren. Kändes som att vara på läger när man åt frukost. Kallt och rökigt. Lämnade allt öppet när jag åkte till jobbet men känslan av läger fanns ändå kvar när jag kom hem.
Tur då att jag hade andra planer än att hänga hemma. Fönster och balkong fick fortfarande vara öppna och själv åkte jag till Göteborg. Blev en trevlig roadtrip söderut där jag bland annat fick reda på att det flyter runt containrar på världshaven. De är lömska som isberg. Verkar läskigt. Sedan blev jag upphämtad av Bosnien-Peter vid Burger King vid Delsjömotet för lite fredagshäng i Spekeröd. Trots att jag samma dag tydligt visat mina bristande kunskaper i att hantera kök fick jag göra en paj i hans ugn. Mina recept på efterrätter hade som tur var inte brunnit upp.
Förvänta er inte någon trerätters hemma hos mig. Det var förrätterna som brann upp. Eldade även upp ett papper från min bostadsrättsförening. Det var något man inte fick göra med fläkten och ventilationssystemet. Undrar vad.
På lördagsmorgonen tog jag tåget in till Göteborg och en buss vidare upp till Majorna och mötte Linda. Hann få te, kaffe och presentation av nya killen innan vi begav oss till Slottsskogen. Han fick många poäng då han precis var på väg ut på ett intervallpass i Skatås.
Frågan är vem som är rätt klädd. Verkar som vi befinner oss på olika breddgrader. För att sitta på en bänk utanför Slottsskogsvallen och vänta på startskottet i ett maraton en strålande höstdag så kände i alla fall jag mig nöjd över mitt val.
Jag hade blivit uppmanad att inte springa denna mara fortare än 3:05-3:15 med tanke på att jag sprungit ultra förra helgen och har en stor utmaning nästa helg. Får väl erkänna att det inte var vad jag hade i tankarna denna strålande morgon. Vädret var fantastiskt, jag kände mig pigg och kroppen var helt 100. Lägg dessutom till alla glada människor som sprang runt inne på vallen. Jag skulle ha svårt att ställa mig på en startlinje och inte ens tänka tanken personbästa eller i detta fall banrekord. Mina ambitioner skulle komma att sänkas under loppets gång. Men det var jag inte medveten om klockan elva denna lördag i oktober.
Sprang iväg via löparbanorna och vidare ut från Slottsskogen med täten. Loppet sprangs på cykelbanor söderut längs bostadsområden som övergick till hav, badhytter och en bildskön skärgård på höger sida. Tävlingen var en vändpunktsbanan som skulle springas två varv. Vid första vändpunkten hade jag ledningen men insåg att det var flera tjejer som hade häng på mig. Jag sprang väldigt bra och noterade 1:27 på halvmaran vilket inte är långt ifrån pers. Men då blev jag helt plötsligt trött och energilös vilket inte alls är likt mig som brukar kunna öka när jag kommit igång. Blev omsprungen av två stycken och mitt tempo började mer och mer likna jogg. Tryckte i mig mängder av russin vilket gjorde att det kändes lite bättre. Under tre timmar skulle jag i alla fall. Det kunde ju inte vara så svårt. Eller.
När man springer och inser att något man trodde skulle gå bra skiter sig är det svårt att motivera sig. Denna tävling skulle egentligen vara en träning. Hur ska jag någonsin kunna ha en tränare om jag inte kan lyssna på en enkel instruktion utan istället bränner iväg och försöker persa. Vid sista energistationen med 4 km kvar till mål kommer fjärde tjej ifatt mig. Tog en näve russin till och gasade. Hade jag åkt till Göteborg skulle jag i alla fall ha en placering. Dessutom kunde jag inte bli omsprungen av en tjej i leopardhotpants. Där går gränsen. Resultatet blev en tredjeplats, tiden 3:06:28, blödande innanlår och en vattentät säck på 45 liter. Nej jag var inte nöjd. Men jag hade i slutändan sprungit enligt instruktion, fått ett bra träningspass och så kunde jag glädja mig åt mina medresenärers personliga segrar. Fast det kändes ändå som att jag är sämst på att springa. Nästa år har jag två mål. Att springa en mara på en bra tid igen och få springa ett internationellt mästerskap inom ultralöpning. De sakerna ska jag bara fixa. Jag vet att jag kan det.
Åkte hemåt och faktum är att kvällen till min och andras förvåning spenderades hemma i soffan. Försökte titta på TV. Men Tommy Körberg kunde inte övertyga mig om att det var en bra idé. Övergick till att softa till tonerna av Deportees och Veronica Maggio. Det gick bättre. Påbörjade sedan ett projekt som gick ut på att sova i nio timmar. Det gick inte lika bra.
Det visade sig omöjligt att sova så länge. Innan klockan ringde gick jag upp och bakade en kaka som jag tog med mig till Tjalves träning i Simonstorp. Fanns även en liten baktanke med detta. Kanske kunde lukt av nybakat ta bort röklukten. Nöjd med min fina idé åkte jag till skogen. Idag var en dag då jag för ovanlighetens skull inte var sugen på att springa. Men det skulle bara bli ett kort återhämtningspass med trevligt sällskap och efter det bad, bastu och grillning. Vattnet var kallt. Kände mig riktigt tuff som badade.
Här kan man vara en solig söndag. Finns sämre ställen. Jacob passade även på att ta sommarens första bad, och antagligen sista.
På kvällen kom en kille från bostadsrättsföreningen förbi. Det var tydligen fler än jag som inte förstod vad man inte får göra med fläkten alternativt hade eldat upp pappret med informationen. Undrar vad han tyckte om den pikanta lukten i lägenheten. Visade sig att det var något don som var borttaget innan jag flyttade in som gör att mitt matos sprider sig i ventilationssystemet till grannarna. Detta måste åtgärdas. Jag kan inget om köksfläktar. Pappa skulle ha hjälpt mig med detta. Saknar honom.
