Paltkoma

Mat är något helt fantastiskt. Kanske det bästa som finns. Men ibland är det lite jobbigt för jag är konstant hungrig. Hur som helst så har det blivit dags för julbord och då gäller det att lägga upp en bra strategi så att man är perfekt hungrig.

I lördags skulle jag äta julbord på Löfstad slott utanför Norrköping. Ett av de finaste julborden jag vet då miljön är något alldeles extra och dagen till ära var det även julmarknad på slottet.

Gick upp vid halv nio och åt frukost bestående av ostmacka, fil med en halv banan, kanel och havreringar, ett kokt ägg och ett glas färskpressad juice.

Vid elva gick jag ut och körde 90 minuter distans i ett skönt femminuterstempo.

Klockan ett åt jag renskavsgryta med fullkornspasta till lunch.

Sedan åkte jag till slottet för att gå på julmarknaden. På gården och i ena flygeln fanns det många trevliga saker att köpa, och framförallt mycket gott att smaka på. Ost, korv, ostkaka, pepparkakor och fudge. På paradvåningen var slottet smyckat som förr i tiden och i matsalen började ett luciatåg ta ton. Trevligt tänkte jag och trängde mig in bland publiken. Stackars barn, detta var verkligen det hemskaste jag hört, tjejerna kunde verkligen inte sjunga. Gick istället åt andra hållet och fick lite berättelser om slottets spöken. Och absolut, jag tror på spöken.

Klockan halv fyra äter jag en banan som efterföljs av glögg hemma hos lillasyster samt en näve nötter och russin.

Kockan sju var jag perfekt hungrig och kunde äta av allt det goda. Lite magknip i halvtid men de hade toaletter på stället. Bordets bästa var den inkokta laxen, siken, mimosasalladen, lutfisken, jansson, revbenspjällen och lite oväntat – bubblaren grönkål. Efterrätterna var också goda och av någon konstig anledning finns det alltid ett litet extra reservfack för dem hur mätt man än är.

I söndags var det också en matnjutardag men i helt annan form. Mamma hade kokat palt och det är något av det godaste jag vet. Det fanns både blodpalt och gråpalt och jag vann genom att äta fyra stycken. Efter det förstår man vad ordet paltkoma kommer ifrån.

Även den gråaste palt går att piffa upp med en glimmande dukning. Blodpalten i övre delen av bilden består av mjöl, salt, kryddor och såklart blod, och det kanske är där jag tappar några av er läsare i frågan om hur gott det egentligen kan vara.

Det finns väldigt mycket gott att äta i juletid. Tur att jag inte är hemma alla helgerna. Om två veckor åker jag till Ecuador och där finns det varken julmat eller plockgodis.

Nu laddar jag inför nästa veckas julbord med en hård träningsvecka. Vila och ta det lugnare med träningen kan man ju inte göra i all evighet utan att få krupp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *