dec
Vill passa på att slå ett slag för snöpuls. En aktivitet som man med fördel passar på att utöva när det är snö ute. Mycket bra som alternativ träning då det dessutom är skonsamt. Skonsamt för en trött benhinna och en häl som ömmar. Runt sex på morgonen flera dagar denna vecka har jag likt ett barn från Frostmofjället pulsat kors och tvärs genom Folkparken. Det var det inte så många andra som gjorde. Man behöver inte springa fort för att få upp pulsen och de höga benlyften känns ordentligt.
I tisdags var jag i Stockholm med skolan. Vi var på Naturhistoriska muséet och Riksdagen. När vi hängde med klassen i en trapp kommer mr Reinfeldt förbi och tog sig tid att glatt vinka åt oss. Kom hem sent men hann springa till Stadium Arena för att vara med på styrkan i slutet av Tjalves träning. På schemat stod coopertest och jag skulle ändå inte vara med, vilket jag meddelade alla när jag kom dit. Pratar med kompisarna och ser hur det sista heatet gör sig klara. Det är två sekunder kvar och det börjar rycka i mig. Så jag rusar fram, startar och frågar i farten vad det egentligen går ut på. Man skulle springa så långt man hann på 12 minuter. Det kändes bra och jag går upp och drar halva gruppen. Det fick jag sota för sen när jag blev omsprungen fast hinner 3,1 km vilket är ungefär lika mycket som jag skulle ha fixat oavsett om jag haft 24h i benen eller inte. Återigen får jag ett kvitto på att återhämtning är min superkraft. Övergår sedan glatt till att kasta medicinboll fram, tillbaka, upp och ned tillsammans med de andra.
I onsdags var det julbord i skolmatsalen, vilket jag trodde var det enda som jag skulle äta detta år. Men samma kväll får jag hänga på Nina till Löfstad slott och äta deras fantastiska julmat för en hundring. Beslutet att hoppa över kvällens backträning kändes lätt. Vi och spökena fick frossa på läckerheterna till vi fick magknip. Bubblaren detta år blev brunkål som smakade något i stil med pepparkaksdeg. Löfstad är för övrigt ett slott som ligger mig varmt om hjärtat. Slottet ägs av Riddarhuset i Stockholm och samlingarna av Östergötlands länsmuseum, och det var den sista ägarinnan Emelie Piper som ville ha det på det viset. I hennes testamente står det även att slottet och dess möblemang ska bevaras som det såg ut då hon bodde där i början av nittonhundratalet, och man ska få en känsla av att hon bara gått ut en stund och strax är tillbaka.Efter julbordet hitatde vi en cache i slottsmuren. Inne i själva parken var det för läskigt med alla spöken.
Torsdagen blev en bra träningsdag. Först 24 km löpning genom snöigt vykortslandskap i soluppgången. Dock gjorde de femton minusgraderna att jag stundtals fick värma händerna i byxorna för att inte fingrarna skulle ramla av. Innan rockgympan och en timme på motionscykel hann jag med att se Norrköpings lucia i Hedvigs kyrka. Eller det var mer som att luciatåget ramlade in på slutet efter att vi fått höra på en tre kvart lång föreläsning om helgonet från Syrakusa.
I lördags tog jag bussen till syrran i Skärblacka efter frukosten. Sniffade bebis, åt en frukt och ramlade in i ett halvtimmes pilatesprogram på vardagsrumsgolvet. Hon är riktigt disciplinerad min syster när det gäller att göra styrkeövningar, och motiverar även andra mammalediga att följa hennes exempel på sin blogg http://hemmaworkout.vimedbarn.se/. På TV uppmanandes man att stanna inne då blåsten och snöfallet tog i. Detta hindrade mig inte att som planerat springa de 21 kilometrarna in till stan. Snön gjorde ont i ögonen och lastbilarna sprutade upp grå och blöt sörja på mig när de passerade. Denna löptur var ingen rolig historia och sällan har den efterföljande duschen varit skönare. Vid sex droppade gästerna till kvällens julfest in hos mig. Det var knytkalas och kändes som att alla hade bunkrat upp inför en ny istid då vi hade mat och julgodis till ett helt kompani. I julklappsleken blev det en hård kamp om den mest åtråvärda presenten, 3,6 kg bulgur.
Efter några timmars städning ser min lägenhet hemtrevlig ut igen och jag måste erkänna att jag skolkade från morgonens distans i snöslask. Det kommer inte att bli en ny vana, jag lovar.
