sep
I tisdags var det äntligen dags att gå till Munken efter träningen. Vi brukar göra det varannan vecka efter Tjalves intervaller. Mjölk var i förväg extra beställt även om vissa körde på öl. I synnerhet en av våra elitlöpare som inte äter efter sina träningspass. Dessutom gick han hem och byggde färdigt ett bubbelbadkar mellan träningen och den flytande maten. Vilken handyman, för här snackar vi 15 min, men han har i och för sig en fin röd plasthink med bra verktyg som han vunnit i Örebro. Inga namn nämnda men jag tror han bloggar på en site nära mig.
Onsdag till torsdag skulle vi ut med vår samhällstvåa i skogen. På facebook hade vi läst att en av tjejerna hade med nagelfil och nagellack. Vilken tur, sådant är viktiga delar i en överlevnadsutrustning. Fina dagar på jobbet då första dagens regn fram till lunch byttes mot soligt och fint höstväder. Vi plockade med oss halva skogen i form av svamp och förvällde den över öppen eld så det stod härliga till. Att vakna i ett vindskydd med solen som strålar över en spegelblank sjö, det är livskvalitet. Nyplockade blåbär på gröten piffar även upp den tristaste gröt. Kidsen hade också humöret på topp och vi hade riktigt trevligt ihop. Lite hjälpte säkert även det kilo godis var och en hade med sig. Jag kan även ge er ett tips på vägen. Torka inte era löparskor i närheten av öppen eld. De smälter. Något elevernas föräldrar säkert var mindre nöjda över när de kom hem. Till slut måste jag tillägga att jag skulle ha velat låna nagelfilen men det skulle jag aldrig erkänna för någon.
Kallar onsdagen för vila då vi endast vandrade 10 km och när jag kom hem igår gav jag mig ut på en 30 km löprunda. Det kändes så lätt och jag sprang snabbare än jag gjort på något sådant pass sedan i maj. Så himla skönt. Mindre angenämt att jag var blodig på innanlåren när jag kom hem. Det är problemet med hotpants. Jag tränar och tävlar helst i sådana men behöver troligen smalare ben för att undvika detta skavproblem. En sak som finns på min to do lista är att byta ut musiken i min mp3-spelare. Den rymmer bara 1 GB och jag har haft samma sen i december. Om jag hör en av dessa låtar och någon får för sig att inte spela nästa i rätt ordning kommer jag bli helt förvirrad. Vågar för övrigt inte erkänna vad jag har för musik i den där lilla grejen.
Ööhhhh, en hel tomtearmé.
Nog för att vi har fin utsikt från vårt arbetsrum på skolan, men Lövsjön är ändå snäppet bättre.
Här blir jag på ett tragiskt sätt av med min kära arbetskamrat Hanna.
Jag kan springa igen. Jag kanske blir snabb igen. Jippi. Känns bra idag då jag snart ska bege mig till starten för Bråviksloppet 10 km. Lite kort, men blir ändå kul. Tagga nu.
