apr
Benen sprängdes inte, så efter tre dagars vila var jag igår på banan igen. Det är konstigt – varje gång jag vilar mer än en dag blir jag förkyld. Det slår aldrig fel. På jobbet är visserligen många av spädbarnens näsor just nu fulla av grönt slemmigt snor. Men jag har ändå ett tydligt möster från tidigare. Det börjar klia i halsen, och går sedan över i snuva. Alltid. Slutsats – vila kan inte vara bra. Hur som helst tyckte nog kroppen det och jag startade igång den med en lugn jogg igår morse. På kvällen var det intervallträning med SCC, två gånger femtusen meter. Dessa monsterintervaller är inget jag är van vid hemifrån, men det verkar som de har gett resultat. Jag hade inga högre ambitioner för kvällen och blev väldigt glad när jag sprang dem på 20:45 min per styck.
Imorse var jag på banan igen mer bokstavligen. Bakom mitt hus finns en stadion och den snälla vaktmästaren brukar låsa upp åt mig. Jag tycker intervballträning är kul, men utan sällskap är det tufft. Det var jag där och en gammal gubbe som klippte gräset. Jag sprang 3*6*400m med starter om 2min20sek. Vad jag hade för tider på intervallerna är hemligt, men att jag inte är speciellt mycket snabbare än på tusingar är ett faktum.
Ikväll var planen att simma. Som tur var frågade en i kollektivet om jag ska med på teater, så jag slipper, vad skönt!
Precis som jag trodde reade de ut påskgodis till förbannelse i affären, och nej, jag lyckades inte motstå det…Fasen också, borde vara olagligt att sälja godis oförskämt billigt.
