jun
Tävling är bästa träningen. Jag vet. Jag har sagt det förr. Men det är så. Dessutom kul och peppigt. Ett sammanhang jag gillar att vara i. Ett sammanhang familjen gillar att vara i. Visst, nog är jag blandat nervös där på startlinjen beroende på utmaningens karaktär. Men den känslan måste man också träna på i skarpt läge. Vara lite utanför sin komfortzon. Det är där man utvecklas och blir bättre. Senaste 17 dagarna har jag sprungit 7 lopp. Jag tänkte ta er med på en liten turné om ni är sugna på att följa med.
18 maj – Bankvarvet i Kisa
Ett klassiskt brödrostlopp. För er som inte är familjära med begreppet är det ett litet lopp på en liten ort där man ofta vinner bruksföremål. Jag gillar att åka till orter i vårt län för att se vad som händer och gärna upptäcka något nytt under en avstickare. Detta i kombination med motionslopp är för mig perfektion. Bankvarvet hade vi deltagit i året innan, jag med Klara i vagn hade till och med vunnit trots den kuperade banan. Har man vunnit förväntas man göra något bra igen. Denna gång var storasyster med och passade Klara. Jag utan vagn. Stekande sol. Tippad vinnare. Fast inte nervös. Litet lopp på bortaplan. Framför allt ville jag göra en tid jag själv var nöjd över. Detta är ett mysigt lopp som går genom bostadskvarter och på hela tre ställen sitter blåsorkestrar och underhåller. Det kan ju inte bli genuinare. Jag var i ledning hela tiden. Vann igen, men bara 12 sekunder snabbare än med vagn. What. Måste varit urstark förra året, eller inte återhämtad från SM 100 km detta år. Kul att vinna och det innebar inte bara en låda handdukar med arrangerande banks logotype på utan även två trevliga presentkort hos bygdens handlare. Björn sprang också in på en fin tid och placering bättre än året innan.
Distans: 5 km
Tid: 20:42
Placering: 1:a
Sko: Asics Metaspeed Sky+
20 maj – Vårruset i Norrköping
Tror alla vet vad detta innebär. Ett festligt arrangemang med massor av tjejer och peppigt tävlingsområde. Underbar kväll. Ett lopp jag är ambassadör för och har varmt om hjärtat. Obligatorisk närvaro som lokal löpare och med det en liten nervositet. Det är lite så på hemmaplan när man känner igen och är igenkänd av nästan alla längs banan. För att göra processen kort kom jag dit just innan och ställde mig på startlinjen bland många vänner. Det är ju egentligen bara att köra. Man kan inte göra det bättre än man är tränad. Jag vet. Men ändå. Startskottet gick och vi lade i väg. Som ni förstår beror en placering på vilka som är där. Några oslagbara var på startlinjen. När jag hade noterat det blev målet en personligt bra tid. Det kändes rätt segt men klockan visade annorlunda. Massor av heja som ända gav energi. Sprang så fort jag kunde och det blev bra. Bättre än jag trott. Sexa bland starka tjejer där jag var mer än 20 år äldre än vinnaren. Insikten gjorde mig stolt.
Distans: 5 km
Tid: 19:12
Placering: 6:a
Sko: Asics Metaspeed Sky+
22 maj – Stigtomtaloppet i Stigtomta
Det är nästan så vi inte vågade åka, för är man springande Östgöte var det Finspångs Stadslopp som gällde denna dag. Så många lopp, och så lite tid. Det är kul att testa något nytt ibland. Vi hade inga förväntningar mer än nyfikenhet – både som löpare och lopparrangörer. Jag kollar sällan upp banor, men visste att det skulle vara en del i skogen. Det trillade in mer och mer folk på det trivsamma området och först ut var Klara i barnens lopp som kickades igång med uppvärmning av en person i guldkostym och stora solbrillor. Det var så kul att hon för första gången sprang hela rundan själv. Extra roligt att hon själv var så nöjd. Sedan ville vi båda springa, men inga problem, vi kunde lämna henne med telefonen i vagnen hos den vänliga damen i orienteringsklubbens kiosk. Det skulle inte ta lång tid. Björn körde 3,8 km vilket innebar ett varv på banan som jag skulle köra två gånger i tävlingen 7,2 km. När jag drog i väg var den första jag träffade Johanna Öberg, den meriterade landslagsorienteraren och boende i Stigtomta. Detta skulle inte bli någon walk in the park, och särskilt inte i skogen där hon är proffs och jag stelopererad. Det visade sig dessutom vara hälften av loppet på stig och gräs där delar var riktigt teknisk. För den hugade kunde man ta en kundvagn med mat i början av skogen och köra den in i mål för att få innehållet. Jag fokuserade på att försöka springa i stället och det var jämt minsann. Peter Öberg, även han välmeriterad orienterade, sprang baklänges och filmade frugans och min kamp. Jag visste inte i vilken form hon var men under hela loppet hörde jag heja Johanna så jag visste att det inte fanns möjlighet till att sakta ned. Jag sprang helt enkelt skiten ur mig och trots att min paradgren inte är spurt lyckades jag komma över mållinjen med några sekunders marginal. Sjukt trött. Och jag tackade Johanna för matchen samt den inspiration hennes aktiva familj är och hur trivsamt detta arrangemang var. Alla i familjen var glada när vi åkte hem denna soliga kväll. Familjen som hade köpt i särklass flest korvar av alla från kiosken.
Distans: 7,6 km (2/5 trail)
Tid: 32:17
Placering: 1:a
Sko: New Balance Fuelcell Supercomp Trainer v2
25 maj – Glasriket Ultra 50 km under Mundekulla Running festival
Med tanke på att jag för kort tid sedan bloggande om detta härliga event lämnar jag till den nyfikne att läsa den separat. Men om starten i Stigtomta innan jag träffade på Johanna kändes avslappnad så var denna morgon ännu mer relaxed. Beror på flera saker. Dels att själva arrangemanget handlar om att trivas tillsammans under en löparhelg där uppladdningen sker i en avslappnad miljö, dels det faktum att ultra är min grej. Springer man långt behöver man inte springa fort. Nu är fart ett relativt begrepp, men här hade jag tänkt njuta av den småländska landsbygden och ta rundan som ett äventyr. Fanns det fart skulle jag ta den. Men ett skönt flow var min inställning. Så blev det också denna varma dag på de böljande vägarna. Hade glädjen att springa först över mållinjen där jag under loppet stundtals hade haft sällskap av första kille som sprang sträckan första gången i sitt liv och dessutom spelade i rockbandet som skulle uppträda på kvällen. Respekt. Roligt att detta battle i efterhand nämns i hans podd med citat som ”smoked by Frida”. Om ni blir sugna på att delta under loppet eller hela helgen nästa år, 22-25 maj med lopp 24 maj, hojta till innan 1 juli så kan jag ge 25% rabatt.
Distans: 50 km (Finns även 5, 10 och 21 km)
Tid: 4:16:40
Placering: 1:a
Sko: Hoka Bondi 8
29 maj – Arenaloppet i Norrköping
Arrangerat av min klubb Tjalve Friidrott och med start vid och målgång inne på friidrottsarenans 400-metersbana. Först ut var Klara och väldigt många barn med henne. Först uppvärmning med haren. Den är spännande, men lite otäck, får inte komma för nära. Men på att springa var hon inte sugen alls. Med pepp och lockande blev det ändå att gå varvet runt med en liten ökning och löpande steg sista metrarna in i mål. Någon ska över där sist och hon tog den för laget. Ibland vill man och ibland vill man inte, så enkelt är det. Idag var leken efteråt med kompisarna roligare. Det fanns banor för hopp, rockringar, hopprep och höjdhopparnas populära tjockmatta. Hon hejade även i väg mig och Björn i huvudloppet där jag förra året sprang med vagn. Idag kändes det lätt. Jag gladdes hela vägen åt att jag höll min andraplats efter Elmina, men tiden, bara 20 sek snabbare än förra året. Kanske är vagnslöpning min paradgren. Jag fick gå upp på pallen och priset var massor av marinader och grillsåser. Perfekt sommarpresent tillsammans med blommor. Det är så trivsamt att ibland få pynta hemma med buketter under pågående löpsäsong.
Distans: 5 km
Tid: 19:52
Placering: 2:a
New Balance Fuelcell Supercomp Elite v4
2 juni – Hjärtebarnsloppet i Norrköping
Egentligen ett virtuellt lopp men där initiativtagaren, Tim Schüberg, lagkapten i Norrköping Dolphins, hade gjort det fysisk i Norrköping. Ett välgörenhetslopp där alla intäkter går till Hjärtebarnsfonden vilken Tim särskilt känner för då han har ett hjärtebarn i familjen. Såklart ville vi vara med och stödja detta värdefulla ändamål och upplägget denna gång var att jag körde med Klara i vagnen och Björn solo. Kom precis lagom till start efter en lite längre uppvärmning i skogen. Björn som var där lite tidigare visar mig kartan och jag kastar ett getöga och minglar sedan med alla härliga människor som slutit upp med barn, hundar och vissa i rullstol. Ett lopp för alla och egentligen inte en tävling. Fast med nummerlappar även om de skulle ramla av då de klistrades fast på tröjorna denna varma dag. Får man en nummerlapp är det svårt att inte se det som ett lopp. Klart jag lade i väg fort med alla de andra efter mig. Precis innan start frågade Björn om jag memorerat rundan. Varför då frågade jag, det lär väl vara markerat. Men icke. Oj då, den detaljen. Kollade lite snabbt, men sa att Björn fick helt enkelt hålla jämna steg med oss. Banan var rätt enkel men jag får tunnelseende när jag springer. Tur att Björn kunde hojta mig rätt. Några hundra meter innan mål samlade vi ihop oss och sprang som en familj in först över mållinjen. Ett styng av lite pinsamt. Det var ju inget lopp. Jag tog det som en tävling. Men som sagt, tävling är bästa träningen, och med nummerlapp är det svårt att låta bli. En härlig stämning i målet med frukt, dricka, glasskupong till barnen och fotografering. Alla kom i mål på sitt sätt i loppet där det viktigaste på riktigt var att delta.
Distans: 5 kmTid: 21:50
Placering: 1:a
Sko: New Balance Fuelcell Supercomp Trainer v2
5 juni – Sandbäckens Norrköpingsstafetten i Norrköping
På dagen regnade det, första gången på evigheter och sedan denna turné av lopp började. Men lagom till det var dags att bege sig till Folkparken som ligger perfekt, bara en kilometer från hemma kom solen tillbaka. Det var dags för stafett, vilket till syvende och sist nog är den allra trevligaste motionsloppsformen. Inget lag är starkare än den svagaste länken. Det blir inget lag om man inte har fyra stycken. En ensam snabbis står sig slätt i dessa sammanhang. Vi hade flera lag från klubben och jag hade tre stycken bestående av de som deltagit under vårens träningskurs. Jag och Björn var först ut i våra respektive lag. Klara fick hålla ställningarna i tältet där Helhetshälsans hus masserade. Roligt att ge sig av först då det är många samtidigt i rörelse. Jag gav allt och kom iväg och det fortsatt som första dam. I ryggen hade jag nämnda dotter Öberg som är riktigt snabb. Hon var i ett mixedlag, men det hjälpte mig att hålla i. Jag visste att backen skulle komma, den riktigt korta och inte naggande goda under sista kilometern. Laddade för den och sedan skulle det vara nästan klart. Först upp och fick igång benen för att springa i mål i ledning och lämna över stafettpinnen till Jenny. Det blev en riktigt fight där Elmina och sedan Emma tog över för att ta oss fyra som vinnare in i mål. Underbart att kämpa så bra tillsammans. Sedan var det kul av att få in mina löparäventyrslag med glada, och trötta som sig bör, deltagare till att nöjda över sina prestationer äta pastasallad och njuta av kvällen i parken. Perfektion och fint avslut på detta loppturnerande – nu blir det paus i två veckor. Jag kommer sakna det.
Sträcka: 4 km
Tid: 15:46 (sträcka 1), laget 01:01:59
Placering: 1:a
Sko: New Balance Fuelcell Supercomp Trainer v2
Blev du också sugen på att springa lopp framöver? Kolla in nedanstående tips!
Söderköpings Stadslopp 18 juni
Trosa Stadslopp 28 juni
Kolmårdstrailen 6 juli
KK-joggen 6 augusti
Häv & Gräv VikboVändan 10 augusti
NKPG City Norrköpings Stadslopp 28 augusti
Skärblackaloppet 11 september
(Alla dessa har barnlopp där vissa av dem är gratis)
Är du nyfiken på vilka skor som passar dig och dina utmaningar?
Top4running har ett skotest där du hittar dina favoriter. Dessutom alltid extra rabatt, även på redan nedsatta priser, med koden LOPARAVENTYRET.
Vilket lopp var jag då mest nöjd över under dessa 17 dagar?
Frågan är svår men om jag får välja två skulle det vara Vårruset och Stigtomtaloppet. Glad att hålla ställningarna som sexa i det förstnämnda med mina 46 år och en så pass snabb tid jag är riktigt nöjd över. I Stigtomta var det roligt att lyckas springa snabbt på stig vilket bådar gott inför nästa stora utmaning, Ultravasan 90, och att jag höll i trots att jag visste hur stark Johanna är.
