Löparäventyret and friends i Berlin

Jag har varit i Berlin väldigt många gånger. Jag har dessutom bott i Berlin. Flera gånger. Jag har pluggat i Berlin. Jag har jobbat i Berlin. Jag har varit i Berlin med skolan. Jag har varit i Berlin på besök med kompisar och hos kompisar. Jag har varit i Berlin med min Tjalvefamilj flera gånger. De gångerna har vi varit runt tolv stycken. I torsdags åkte jag med 29 personer i en buss till Berlin. Min debut som reseledare i större format. Bussen startade i Norrköping. Själv satt jag vid den tidpunkten i Gislaved på hotellet och deltog i Stubbes musikquiz. Samtidigt som några islamister hackade min hemsida. Vid 22:30 hoppade jag på bussen i Värnamo och färden gick vidare mot Helsingborg, Danmark och färjan över till Tyskland. Tog tillfället i akt och sov lite under ett bord och på morgonen var vi i Tyskland. För att inte deltagarna skulle vara sysslolösa delade jag ut en bussbingo. Alla rutor var inte helt lätta då bland annat dagisklasser, barn på cykel och personer iklädda hatt sällan ses på och bredvid autobahn. Men innan vi var framme i Berlin hade det blivit bingo på en rad och pris blev utdelat i form av en energigel som skulle kunna komma väl till pass under söndagen.

Vårt första stopp blev sportmässan. Nummerlappar, tysk bratwurst och några förvirrade funktionärer som inte var nöjda vilken del av trottoaren vi än stod på vid väntan på bussen betades av innan vi checkade in på hotellet i Charlottenburg. Strax därefter blev det dags för eftermiddagsjogg där jag hade konsulterat min kompis Dawn så att vi kunde dela upp oss i två grupper. Rundan gick förbi slott Charlottenburg och tillbaka via kanalen, tekniska universitet och en sväng i Tiergarten. Såklart med det obligatoriska inslaget av brajrökande personer i parken. Eftersom att chauffören behövde sin dygnsvila skulle jag transportera alla 29 personer i tunnelbanan till den gemensamma middagen på en genuin tysk restaurang i Mitte. Ett projekt som var dömt att misslyckas redan från början då vi hade en halvtimme på oss och dessutom ett linjebyte. Biljettautomaterna tog inte kort och fredagsrusningen med folk som skulle åt alla håll hade börjat. Vi fick helt enkelt svartåka och glad över att bara ha tappat bort tre personer på vägen kom vi till restaurangen 25 minuter efter planerad tid. Middagen bestod av rinderroulade, rote grütze och en snaps och de borttappade deltagarna hittade oss med hjälp av instruktioner via SMS. Sedan gick vi en sväng till murbiten och utomhusmuseumet vid Bernauer Strasse. Några gick till en pub och jag tog med ett gäng i duggregnet förbi Brandenburger Tor och Jüdisches denkmal. Somliga gick all in och hamnade på en kubansk klubb där de dansade och drack cocktails halva natten.

Att utforska en stad springandes är det finaste sättet att utforska en stad på. Taggade för en helg i bästa Berlin.
Att utforska en stad springandes är det finaste sättet att utforska en stad på. Taggade för en helg i bästa Berlin.

På lördagen gick bussen till slottsparken i Potsdam, en liten förstad till Berlin som låg i det forna DDR. Vi gick först på guidad tur i Neues palais, Fredrik den stores residens. Där blir man guidad genom storslagna salar där ingen är den andra lik. Fantastiska färger, utsmyckade rum och fina golv där man får glida runt i filttofflor. Vi reflekterade över hur den lugna och rätt trista guiden skulle ha reagerat om vi nästa gång springer genom slottet med spikskor på fötterna.

På vägen genom parken gick vi förbi det lilla kinesiska slottet. En dröm i grönt och guld. Vi tyckte fågelkvittret var lite högt innan vi insåg att jag dragit igång larmet genom att sitta på trappan. Ok, jag gick över en liten avspärrning, men vi tyckte det var lite overkill om helikoptern som strax efteråt kretsade över parken hade någon med detta att göra.
På vägen genom parken gick vi förbi det lilla kinesiska slottet. En dröm i grönt och guld. Vi tyckte fågelkvittret var lite högt innan vi insåg att jag dragit igång larmet genom att sitta på trappan. Ok, jag gick över en liten avspärrning, men vi tyckte det var lite overkill om helikoptern som strax efteråt kretsade över parken hade någon med detta att göra.
Vid Schloss Sansoucci, som var den store Fredriks sommarstuga var det också väldans fint. Sedan finns det hel hög med andra slott att besöka i detta område. Vi åkte istället in till Potsdam för att äta lunch och sedan hem till Berlin.
Vid Schloss Sansoucci, som var den store Fredriks sommarstuga var det också väldans fint. Sedan finns det hel hög med andra slott att besöka i detta område. Vi åkte istället in till Potsdam för att äta lunch och sedan hem till Berlin.

På kvällen åkte vi till Friedrichshain som ligger i Östberlin och inrymmer många mysiga restauranger, roliga butiker och mycket streetart och hus med politiska budskap på fasaderna. Vi åt vietnamesiskt och tog efterätten på ett litet franskt café som taget ur en film med en dam som kvittrade och sjöng mest hela tiden. Medan vi väntade på bussen roade vi oss med att göra vågen för alla cyklister som åkte förbi. Vilket blev ett glatt inslag för dem i den kyliga kvällen. Sedan gick vi in i våra bubblor och laddade inför morgondagens lopp.

Helgen var stundtals regnig och så även på söndagens morgon. Men som alltid under de senaste fem åren har det ordnat upp sig vid tiden för start. Jag hade planerat att springa på 1:24 vilket först kändes realistiskt men tyngre vid 10 sprungna kilometer. Då blev det dock medvind och såklart hemväg. Jag pressade tempot och hamnade återigen på beräknad kilometertid. Men den sista kraften fanns inte denna dag. Så kan det vara. De sista kilometrarna där jag normalt sett är stark kändes oerhört tunga. Jag sprang i mål på 1:25:30 men var inte särskilt ledsen för det. En bra formcheck då det är om två veckor det verkligen gäller och den fina helgen i Berlin var inte ens slut. Vi åt en Döner på Alexanderplats och efter en dusch blev det en sväng till loppisen i Strasse 17 Juni och sedan en öl på Schleussenkrug som är ett av mina favorithak. På kvällen hade vi gemensam middag vilken blev indiskt vid Nollendorfplaz. Sedan hittade vi en pub som vi i princip intog innan vi gick till marathonfesten. Där var det fullt ös på åttonde våningen med panoramautsikt och balkong över staden. Den ena nittiotalshiten efter den andra radades upp och vi dansade oss svettiga genom natten.

Planen för måndagen var en cykeltur, men sådana är sällan njutningsbara i regn. Den fick då utgå. Vissa shoppade, en del gick upp i Siegesäule och in i den bombade kyrkan. Vi åkte spontant till Museumsinsel där vi på Neue museum fick se den bedårande bysten av Nefertite, som levde för 3500 år sedan i Egypten och var hustru till en farao. Ett ansikte som blivit en ikon för skönhet genom alla århundraden. Hon är förtrollande. Man kan stå och titta på henne hur länge som helst. Sedan gick vi förbi Berliner Dom. En av mina favoritbyggnader i Berlin. Vi tittade även in och då det inte var svårt att kliva över repen och slippa biljettkön gjorde vi det. Till lunch blev det tapas och efter det var det tyvärr dags att bege sig hemåt med bussen. På färjan mellan Tyskland och Danmark redovisades de uppdrag som deltagarna hade fått lösa i grupp under resan. Bland annat skulle de fota sig med en riktigt prydlig mustasch, uppfinna en blanddryck, gestalta någon berömd sevärdhet på valfritt sätt samt föra en konversation med en berlinbo på tyska. En vinnare i blanddryckstävlingen blev innovationen frukostöl. Den består av en halv öl, en apelsinjuice och en espresso. Detta blandas och toppas sedan med grädde. Bartendern i en chic cocktailbar antog uppdraget trots att han tyckte det var under sin värdighet, men vägrade ta betalt för drinken. Jag har varit glad att så många ville följa med och uppleva min favoritstad tillsammans med mig. Detta var femte året. Nästa år är redan inbokat. Häng på.

Det finns även en film från helgens äventyr, men den kommer att läggas upp på min blogg inom någon vecka. Håll utkik.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *