En midsommarnattsdröm på 11 mil

Jag har inga särskilda traditioner whatsoever. Åtminstone inte sådana som sammanfaller med svenska högtider. Mer sådana som jag skapat mig själv. Juljoggen dagarna innan julafton i Norrköping. Arrangera Trapploppet i november. Fylla en buss med löpare och åka till Berlin i början av april. Arrangera löparresa till Marocko i slutet av januari. Låta folk cykla, springa och låta sig väl smaka under VikboVändan i början av augusti.

Förra året klättrade jag upp i ett kyrktorn under midsommaraftons natt. Högt däruppe spanade jag ut över min stad. Inte helt tillåtet. Men spännande. Vad skulle jag hitta på i år. Det fick bli en helg med mycket träning kombinerat med andra aktiviteter. Skräll.

På midsommaraftonens morgon cyklade jag mot Åby. Stannade vid Lillsjön och trailade 22 km. Fokuserad träning mot Ultravasan pågår. I ryggsäcken hade jag mellis och ombyte. Badade i sjön och klädde mig midsommarfin. Cyklade vidare och omgrupperades i bil tillsammans med goda vänner och åkte till ett traditionellt midsommarfirande. Så som vi gör i Sverige. Sitter på filtar. Har med oss tårta och kaffe. Väntar på att vi ska få dansa runt stången som reses av den lokala Lionsföreningen. Dansen, ledd av en man i folkdräkt likt en slaktare i skinnförkläde, var smått repetativ. Inte nog med att man ska göra som flickorna, pojkarna, gubbarna, gummorna, grinolle, skrattolle och you name it så ska alla verser köras två gånger. Jag laddade för att få se folkdansuppvisning. Jag saknar att vara med i ett folkdanslag och få åka på turné mellan ålderdomshem och hembygdsgårdar under midsommarafton. Så som jag gjorde när jag gick i gymnasiet. Tyvärr hade jag visst hittat ett program från 2015 på nätet och i år hade folkdansen bytts ut mot säckhoppning. Lottförsäljningen var en lukrativ verksamhet för vinsterna hade tagit slut men det blev några snurr på chokladhjulet i alla fall.

Efter att ha grillat i Åby cyklade jag 20 km till andra sidan Bråviken för nästa tillställning. Jag kom lagom till deras grillning och fick även rapport om anmälningar till En svensk klassiker. Ni vet sådant en del gör efter x antal snaps. Stämningen var på topp och även materialförvaltare inför satsningarna hade utsetts. När det började skymma gjorde jag mig beredd för att cykla hem och genomföra kvällens sista mission.

In i det sista väntade jag på att det skulle sluta regna men vid halv elva hade det snarare tilltagit. Det blev en kort stund av obehag då jag bytte om till förmiddagens fuktiga träningskläder och satte mig på cykeln och åkte en mil hem i ösregn. Klockan var närmare halv tolv när jag gav mig ut på en tio kilometer lång joggingrunda.

Det var regnigt. Väldigt regnigt. Det faktum parat med att folk i allmänhet inte trafikerar stan en midsommarnatt gjorde att Norrköpings promenader låg rätt öde. Men inne i city var det fler människor än jag hade räknat med. Och de hade inte räknat med att se en löpare. Onyktra människor är heller inte diskreta så jag fick många kommentarer, tillrop och förvånade blickar. Men jag besvarade dem inte. I alla fall inte med ord. För jag hade ett mål. Sju staket. Sju olika sorters blommor. Under tystnad. Så som regeln lyder.
Över första staketet in i Strömsparken där jag plockade en blomma vid pappa Grappas terrass. Vid laxtrappan fanns ett lågt staket som inhägnade en planering. Hoppade in där.

Sprang upp mot Folkparken. Såg en kille i en fotsid lila pälskappa och guldhatt. Hoppade över staketet in till minigolfbanan. Plockade en blomma från en buske.

I trädgården vid ett ålderdomshem hittade jag ett fint rosa exemplar.

I en kompis trädgård plockade jag min femte blomma ur en urna.

Den sjätte blomman plockade jag i rabatten vid en nedsläckt villa.

Den sista och sjunde på tomten där jag själv bor.

En skön runda genom stan som följdes av en natt full av drömmar. Men det var så rörigt och så mycket folk i dem så vem jag kommer att gifta min med är fortfarande högst oklart. Men det blev en bra träningsdag som avslutades med att hålla uppe de svenska traditionerna löpandes.

På midsommardagen sprang jag till Skärblacka med lite omväg. Den landsvägen är inte den roligaste jag sprungit på men den har alltid ett trevligt mål på slutet. Denna dag innehöll den intervaller. Det är inte kul när motvinden är som att springa in i en vägg. Men även om tempot inte blev enligt plan var definitivt den upplevda känslan det vilket är av störst vikt. Vi åt havskräftor och räkor. Räkorna var goda ända till vi märkte att de luktade ammoniak. Googlade vad det innebar. Slutade äta dem. Tydligen stor risk för matförgiftning. Nästan den största.

Midsommarhelgen var inte slut och på söndagen sprang jag vidare. Fortsatte den sträcka runt sjön Glan som jag hade påbörjat dagen innan. 24 kilometer där den böljande asfaltsvägen mellan Doverstorp och Risinge har blivit en favorit. Finns dessutom två kyrkogårdar att dricka vid. Mötte upp Tjalve och med dem fullföljde jag dagens 45 kilometrar i trevligt sällskap med bad och fika efteråt.

En bra helg. Bra midsommarfirande. Fina 11 mil. Lite äventyr, och vid sjön Käxten har man tydligen andra tankar om hur man klär en midsommarstång.

På tal om traditioner. Vikbovändan har blivit en sådan. Den 12 augusti kan du vara med om den tredje upplagan. 43 km som man kan springa eller cykla mellan lokala matgårdar. Anmälan till ordinarie pris senast den 30 juni. Ett riktigt njutarlopp för alla sinnen: www.vikbovandan.se

Hojta även till i veckan om du vill med till Warsawa och springa maran med mig och Löparäventyrets vänner. För 1900 kr (2500 i singelrum) ordnar jag startplats, hotell och reseprogram. Maila frida.sodermark@loparaventyret.se vid intresse.

Sedan har vi även det spännande Libanonäventyret att se fram emot 9-13 november: http://www.francetours.se/upplevelser/beirut-marathon-1211/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *