30h Småland

På väg ned till Berlin stannade jag i Småland. Jag har inte varit mycket i Småland alls, och i synnerhet inte i området mellan E4:an och Västkusen. Igår tog jag tåget till Värnamo med byte i Nässjö. Där blev jag upplockad av Josefine Ambjörnsson. Josefine jobbar på EY och denna kväll hade jag blivit anlitad till att hålla en föreläsning för deras kunder och anställda. Eftersom att jag skulle vidare till Berlin dagen efter kunde jag lika gärna stanna i de småländska skogarna. Sagt och gjort. Jag såg fram emot ett spännande dygn i en del av Sverige jag inte utforskat.

Josefine Ambjörnsson är inte bara redovisningskonsult, hon är även en grym löpare. När jag nu siktar på att fixa 1:24 på halvmaran i Berlin har hon redan varit nere på 1:16 och dessutom 2:45 på helmaran. En imponerande tjej. Första gången jag träffade henne var i omklädningsrummet efter målgången under Stockholm marathon 2012. Det året som frös bort och kenyanerna låg i drivor längs väggrenen. Hon satt insvept i en filt och grät, precis som flera andra. Andra gången träffade jag henne i elittältet efter Stockholm halvmara 2013. Hon satt och grät då också. Hennes kropp hade inte velat samma sak som henne. När jag träffade henne igår grät hon inte. För Josefine är egentligen en väldigt glad och härlig tjej och det skulle bli kul att få lära känna henne bättre. Hon hämtade mig i en liten blå bil fast hade varit orolig att min packning inte skulle få plats. Det var dock inget hon hade behövt oroa sig för. Jag hade som vanligt bara en liten väska.

Vi åkte till Hestra där det finns en skidanläggning. Den var större än jag trodde det existerade så långt ner i Sverige. Blev imponerad av antal nedfarter. Den kvarvarande snön var dock gråfärgad och busslasterna med danskar lyste med sin frånvaro. Efter att ha fått jättegoda mackor höll jag min föreläsning. Det är alltid väldigt roligt att få berätta för människor om mitt pågående Löparäventyr. Efteråt kom flera fram och ställde frågor. En kvinna var rädd för om hon kunde dricka. Jag sa att det inte var någon fara att ta ett glas vin ibland. Det visade sig att hon syftade på mängderna av dryck inför ett springlopp. Sedan åkte vi hem till Josefines radhus och träffade hennes man. De är tysklandsfreak precis som jag. Kvällen blev ganska sen efter som vi hade väldigt trevligt och bland annat betade av ämnen som cirkuselefanter som ramlat ur tågvagnar i Wuppertal, tyskarnas förkärlek till blanddrycker och deras kompis som inte fick gå och lägga sig innan hon hade lärt sig Christer Sjögrens låt Blue Hawaii utantill på tyska innan hon somnade efter en fest. Fick sova bland alla böcker i gästrummet. I rummet bredvid fanns det halsdukar från alla tyska lag i Bundesliga, i köket ölglas från tyska småstäder och på toaletten ett oändligt antal träningskläder. Ett bra radhus att somna i.

På morgonen gav vi oss iväg på sightseeing i Gislaved i form av ett distanspass innan frukost. Det är här Nissan från skolramsan flyter. Här de har en berömd musikskola och en kammarorkester. Jag gillar nya ställen och det var trevligt att springa genom det lilla centrumet och även vid det nyanlagda motionsspåret vid reningsanläggningen som var finare än det låter. I Josefines trädgård hade hon inte själv veto. Där tyckte hyresvärden en dag att det saknades ett rostigt notställ. Josefine gör sitt bästa för att odla ett buskage som kan dölja det. På bilden syns inte kungakronen i rabatten på baksidan som han också ställt dit.
På morgonen gav vi oss iväg på sightseeing i Gislaved i form av ett distanspass innan frukost. Det är här Nissan från skolramsan flyter. Här de har en berömd musikskola och en kammarorkester. Jag gillar nya ställen och det var trevligt att springa genom det lilla centrumet och även vid det nyanlagda motionsspåret vid reningsanläggningen som var finare än det låter. I Josefines trädgård hade hon inte själv veto. Där tyckte hyresvärden en dag att det saknades ett rostigt notställ. Josefine gör sitt bästa för att odla ett buskage som kan dölja det. På bilden syns inte kungakronen i rabatten på baksidan som han också ställt dit.

Efter en god frukost gick vi till hennes jobb på revisionsbyrån. Nu skulle vi jobba. Jag kände mig som en praoelev när jag fick sitta och jobba med min dator i konferensrummet. På lunchen åt vi låda med de andra i lunchrummet och pratade om Sigges loge som genom året varit det stora utestället i bygden. Vi hade en effektiv dag på jobbet. På vägen hem gick vi in i den lilla stadens konsthall. Där hade en fjärdeklass från Anderstorp byggt en liten stad av pysselmaterial. Den hette Happyland och hade ett eget språk, egen valuta, flagga, nationalrätt, fotbollslag och nationalsång. På övervåningen fanns det fina akvareller och en film där människor små som insekter bodde i en vattenpöl.

På kvällen gick vi till hotellet i Gislaved. Där åt vi och var med i Stubbes popquiz. Stubbe är en kulturkille från orten som jag trodde var utklädd. Det var han inte. Mot alla odds vann vi ett pris. Det var dock ett tröstpris men vi var glada ändå. Man kan inte vara annat när man vinner en skiva med the Pinks. Förhoppningsvis har de LP-spelare i bussen till Berlin.
På kvällen gick vi till hotellet i Gislaved. Där åt vi och var med i Stubbes popquiz. Stubbe är en kulturkille från orten som jag trodde var utklädd. Det var han inte. Mot alla odds vann vi ett pris. Det var dock ett tröstpris men vi var glada ändå. Man kan inte vara annat när man vinner en skiva med the Pinks. Förhoppningsvis har de LP-spelare i bussen till Berlin.

Efter vårt storslam blev jag skjutsad till Värnamo. I bilen lyssnade vi på den tyska låten Ruhrgebiet, och diverse schlagers från samma land. Den optimala laddningen inför Tyskland. I Värnamo väntade min resegrupp. Nu ska jag göra debut som reseledare i lite större mått. Jag åker med 30 personer ner till Berlin. Det kommer bli fantastiskt. I Gislaved hos Josefine och Jonas har jag också haft det helt fantastiskt roligt. Jag är så glad att jag får lära känna så härliga människor. Tack för att ni visade mig inre Småland. Jag ser fram emot nästa gång vi ska springa ihop och grotta in oss i Tyskland. Nästa år är ni med till Berlin.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *